Bohusläns Kammarkör

Jag önskar att alla människor någon gång får uppleva det jag har fått vara med om!

För över fem år sedan var Bohusläns Kammarkör ingenting. Namnet fanns inte. Ingen anade något. Endast några små ilningar som liknade tankar for runt i några få månniskors hjärnor lite flyktigt då och då. Tankar på en kör som skulle ta sig an den stora körrepertoaren. På en åker i radioskuggan mellan bergen i Bohuslän.

Både Daniel och jag växte upp i Bohuslän men bor sedan länge i Göteborg. Många av våra vänner från Bohuslän bor också i Göteborg eller i någon annan större stad. Få stannade kvar. Men en dag flyttade vännen och kollegan Patrik och hans fru Karin tillbaks. De bosatte sig nästan exakt där Daniel hade lärt sig cykla som liten. Och nu började Karin längta efter storstadens kulturliv. "Tänk om det fanns en kör som sjöng all den stora, vackra körmusiken här nära oss!" sa hon plötsligt där vi satt runt deras köksbord på Eriksgården och fikade en av de gånger vi var där för att repetera med Patrik.

Tänk om det fanns en kör som sjöng all den stora, vackra körmusiken här nära oss!

Min hjärna varvade igång och i bilen hem surrade tankarna i huvudet och ut genom munnen i en strid ström. "Tänk om det fanns en kör som sjöng all den stora, vackra körmusiken här nära oss!" Ja, tänk om! Och det är ju inte omöjligt. Vi skulle ju kunna... Daniel, du skulle ju kunna dirigera och jag skulle kunnna undervisa i sång för jag tycker att körer i allmänhet inte får adekvat hjälp att lära sig hur man sjunger och så kunde du lära ut noter och så'nt också för det brukar bara vara de som redan kan som utvecklas och alla andra stannar liksom i växten och då tycker de det är tråkigt och slutar och risken är ju att om en slutar så slutar en annan och då missar man ju hela poängen men vi skulle kunna göra på ETT HELT NYTT SÄTT och vi behöver ju inte träffas varje vecka för det hinner vi nog inte men kanske var tredje och så får folk jobba själva däremellan och vi ska bli Bohusläns bästa kör! Vad tycker du, Daniel? "Jo..." sa Daniel och stirrade rakt fram när vi passerade Ljungskile. Daniel sa inte mycket på hela resan men det gjorde istället jag. Idéerna sprutade! Närmare Kungälv kom det ett "Jo, det kanske kan gå..." från en Daniel som med stor tydlighet satt i möte med sig själv innanför pannbenet och resonerade om schema, repertoar, hur man bäst undervisar en kör i musiklära och att det vore fint om vi kunde sjunga Allegris Miserere någon gång. Och resten är historia som det heter.

Vi träffade Patrik och Karin och drog upp planerna. Patrik samlade ihop folk från trakten – nästan hela familjen slöt upp! – och Karin stod för hejaramsorna. Jag satte ihop en läskande repertoar och Daniel förberedde partituren. Den 25 augusti 2006 sjöng Bohusläns Kammarkör sitt första ackord!


Bohusläns Kammarkör augusti 2006.

Idag, snart fem år senare har kören vuxit och utvecklats. 30 medlemmar från Strömstad i norr till Göteborg i söder samlas kring och i samma klanger. En förening har bildats med egen styrelse. Arbetsgrupper för körens olika projekt bildas. Soppor kokas och kaffe bryggs. Det repeteras fliti stugorna mellan lördagsrepen. Kören lever sitt eget liv, har sin egen energi och en egen klang och det är fantastiskt att se!

Jag önskar att alla människor någon gång får uppleva det jag har fått vara med om: att en idé blir verklighet och att den verkligheten utvecklar sig själv bortom den egna idén och blir sin alldeles egen!

Carolina Friberg – grundare, sångpedagog och konstnärlig ledare för Bohusläns Kammarkör

Artikel om Bohusläns Kammarkör & dess båda ledare i tidningen Västkustkuriren 24 mars 2011:



Joakim Nilsson - Bas

... och som i ett rus... känner man sig... på samma gång... även efter en 6 timmars repetition med BKK.. men "fy bubblan" (som jag vill minnas att någon av Astrid Lindgrens figurer uttrycker det) så härligt det är! På något vis samtidigt en känsla av trötthet och total utmattning mentalt sett, och på samma gång någon sorts oförklarlig påfyllning av ennergi. Man försöker förstå allting, ta in precis allt från dirigenten.. men då är det 3 takter för sent, och då sitter man där vackert! HAHA... GRATTIS!! Bättre lycka nästa gång!

Men tack vare kamratskapen vi har i BKK, går det bra att sjunga fel ibland. Man får en klapp på axeln och en liten ljudande tillträttavisning ibland, och så är man " på banan" igen. Håll utkik efter nästa "öppet hus" som vi anordnar, och känn dig hjärtligt välkommen in i kören! 



Njutande sopran

Joakim Nilsson - Bas

 

Just nu sitter hela kören på spänn för att lära sig blogga.

Fortsättning följer...

Carolina Friberg – Konstnärlig ledare

... känns det som vi har nu tycker jag! Två spännande projekt med vacker, finstämd & i vissa fall dramatisk körmusik att bjuda vår trogna och växande publik på åren framöver. Flera sångsugna Bohusläningar hade hörsammat våra annonser om "öppen repetition" i församlingshemmet i Svenneby i dag och i Uddevalla förra fredagen, och BKK kan efter dagens repetition glädja sig åt MINST 3 nya medlemmar. Det är mycket glädjande!! Det sprider sig en värmande skön känsla i kroppen på en när man tänker på att man är medlem i en kör som ökar i medlemsantal, i en tid när de flesta andra körer sliter med att få folk till sig. Det känns som om BKK har vind i seglen för närvarande!

Till mina nya & "gamla" sångarbröder & systrar: Nu kör vi!!

Och till dig som är sugen, men inte hunnit börja sjunga med oss ännu: Välkommen i gänget!!  

Joakim Nilsson - Bas

Tänk att få ett intyg av FN på att man varit med och bidragit på ett positivt sätt till vår gemensamma miljö! Det har vi fått och vi är superstolta över det!! Kolla här:


Bohusläns Kammarkör - den GRÖNA sköna kören!

= )

Carolina Friberg
Konstnärlig ledare för Bohsuläns Kammarkör

Det var ju en storartad helg och jag tycker att Christina T:s öron har hört mycket bra (hennes inlägg Tack för i går). Catharina träffade en god vän som tyckte allra bäst om kören när den låg tyst-tyst bakom Carolinas diktläsning.

Det betyder: att vi sjöng så bra att tystnaden kunde få sin chans. Och att Carolinas upplägg verkligen fungerade. Och att vi gjorde ett sammanhållet program av alla de lösa sångerna. Och att förflyttningarna var precis så genomtänkta utan att bli överdrivna som jag alltid önskat när jag har sett körer framträda.

Hoppas nu bara at t vi kan finna tiden att repa in Bön inför Bergkvida, jag skulle så gärna vilja se tjärnens vatten krusa sig av våra a-a-a-a-a/Ah-Ah-Ah-Ah. Tack så länge! / Gunnar, tenor.

Nu startar snart den nya terminen! Vill du vara med?

Kontakta Patrik Wingård: 0525-30002

Vi ska göra Himlarnas Harmoni i Göteborgs Domkyrka i höst samt i Kville kyrka igen. Dessutom ligger vi i startgroparna för att planera Frankrikeresan. Blev du nyfiken nu? Ja, det borde du! Vill du med? Bra. Ring Patrik nu!

Hälsningar,
Sångfröken Carolina

Den 6 maj dubblerade vi Mariakonoserten i Göteborg. Här är några bilder därifrån:


Här tillber hela kören uppvärmningsguden. I det här fallet handlar det om guden som förlänger och slappnar av nacken!


Scenografen Clement hade påpassligt sett till att komma sent denna dag så vi fick rigga dekoren utan honom men med hjälp av hans bilder och utskrivna förklaringar. Uppenbarligen var han inte helt nöjd för han grejade och gjorde om en del in i det sista... Såhär bra blev det iallafall till slut!


Konserten startade återigen med Delibes blomsterduett utförd av Patrik, Lotta och undertecknad. Kören skred elegant in på plats till detta musikstycke.


Stavinskijs Ave Maria är lite änglalik. Precis som kören...


...och som dirigenten Daniel! Iallafall flaxar han med vingarna!


Lotta, Lisa, Lina och Sara sjunger en tysk adventssång som heter Maria.


Lisa solar med Herre Gud vad det är vackert av Almqvist.


Patrik spelar Hahns Marias väntan kompad av en o-ande kör.


Patrik, Sara, Lisa och Andreas sjunger Ave Maria av Victoria.


Schuberts Ave Maria är alltid kul att sjunga! (Även om det kanske inte ser ut så här...)


Och här har vi hela kören. Skolfoto. Eller fotbollsbild kanske.


Marias altare.


Några Mariasymboler som man fick veta mer om under konsertföredraget.


Blommornas drottning - den röda rosen - är också en Mariasymbol liksom den vita och blå färgen.

Tack alla i kören för er insats och tack alla 72 i publiken som kom!!

Hälsningar,
Sångfröken Carolina

Så en sammanfattning av körhelgen i Kille/Veddö som innehöll mycket av det mesta så som sång, mat och skratt. Möjligen saknades sömn, tid, samt sojamjölk.

En bra frukost var ett krav för att orka med. All mat var veganvänlig och ekologiskt i den mån det gick.




Rep i kyrkan på lördag. Clement och Carolina pysslar med tyget.








Censurerad dirigent blir svettig av allt jobbande...


Kyrkan smyckades med bl.a. liljor och rosor.


Lisa betraktar allt arbete.


Patrik, Lotta och Carolina repar ingångsduetten.


Men varför så arg Lotta?


Kören kan inte bara sjunga den är VIG också. Carolina visar vad hon kan.


Clement något stelare.


Lena är spänstig.


Lisa är inte sämre hon.


Patrik är verkligen spänsigheten själv för...


... varför bara sitta och gunga när man kan...


... utföra olika mer eller mindre akrobatiska övningar.










I väntan på middag ute på altanen. Tänk att vi satt ute och åt reda i slutet av april!








Ah, ett nytt instrument.


Katterna vägrade titta in i kameran.




Matlagningen är i full gång. Det bjöds på superschmaskig veganlasagne med sallad och bröd samt fruktsallad till dessert.

Lina har koll på grytorna.








Ragnar och Lisa hinner titta upp från all disk.


Carolina hugger in på brödet.








Det blev lite över trots att det var sååå gott.


Fruktsallad och glass till efterrätt.


Och solen gick ner även denna kväll.


Efter en lång dag var vi alla väldigt trötta.


Konsertdag, Clement fick den brillianta idén att smycka kyrkan med blommande slån.


Plockandet var enkelt och roligt men...




...problemet var bara att få in det i min lilla Kia Picanto som redan var full med väskor.


Man kan skymta Mikael i framsätet.


Kville kyrka.




Carina fixar blommor.


Alla hade fullt upp innan konserten.


Men Kristina med sin lilla Olivia, tog det lugnt.




Slutligen en bild på Maria, hon som orsakade hela körhelgsspektaklet.


Hälsningar Sara

Med anledning av Catharinas kommentar på förra inlägget bloggar jag ut en artikel om sångens hälsofrämjande effekter. Catharina skrev såhär:

Apropå eufori och hur sjungandet påverkar vill jag dela med mig av en upptäckt. En helg härförleden, övermåttan full med föreningsmöten, först två årsmöten på rad och så ett styrelsemöte ovanpå det, kunde jag inte vila mellan varven. Att ta en promenad var visserligen skönt men hjälpte föga mot överansträngningen. I stället tog jag fram noterna och CD:n med inspelade Mariasånger och sjöng mig igenom pausen inför nästa möte. Detta visade sig mycket effektivt. Hjärnan återställdes, lugn och balanserad, en smula trött visserligen men reparerad, kunde jag gå till dagens sista möte. Min reflektion är att det inte bara var sjungandet, utan kombinationen av att läsa noter och att sjunga just dessa sånger som åstadkom en återhämtning under en tidsrymd av några minuter bara. En effektiv mikropaus med hjälp av Mariasånger, kunde man kanske uttrycka det kort och slagfärdigt - om det inte lät så tekniskt. För det var närmast en upplevelse av healing. Det hjälpte mot överansträngingen! Min hjärna började fungera igen. Känns det igen?
undrar
Catharina

---

Och här är den utlovade artikeln:

Sjunga i kör - vitaminer för själen
Ur Tidningen Apoteket nr 1/2005

Nu är det vetenskapligt bevisat - körsång är nyttigt för både kropp och själ! Allra bäst mår amatörsångarna.

- Alla kan sjunga, säger Catarina Danielsson i apotekskören Pillerdrillarna.

Kören Pillerdrillarna har funnits i snart tjugofem år. Bortåt tjugo apoteksanställda från olika delar av Stockholm samlas en gång i veckan på apoteket C W Scheele i Stockholm för att repetera inför årets framträdanden.

- Vi kommer till körövningen stressade och trötta och går därifrån glada och pigga, säger Catarina Danielsson, som arbetar på apoteket Duvan. När vi sjunger tillsammans händer något i vårt sinne, och det vill vi inte vara utan. Det känns som en vitamininjektion i själen!

Hon har sin egen förklaring till varför hon och hennes sångarkolleger mår så bra av körsången:

- Det är fråga om koncentration och avkoppling i kombination. Man koncentrerar sig på något som är roligt, och det känns att det sätter igång positiva processer i kroppen.

Dessutom tror Catarina att den kreativa faktorn - att man skapar vacker musik tillsammans - spelar en stor roll för att man mår så bra av körsång.

- Alla människor behöver få vara kreativa på sitt eget vis. Att jobba med något kreativt - det må vara sång, instrumentmusik, måleri, skrivande eller hantverk - hjälper till att lösa många problem och gör att man kan gå vidare.

Läs resten av artikeln här.

Hälsningar,
Sångfröken Carolina

Vet du vad övertonssång är? Jo, det funkar såhär:

Varje ton består av en grundfrekvens samt övertoner eller deltoner som det också heter. Dessa övertoner eller deltoner finns i alla toner vi hör och alltså också i alla toner vi skapar med våra röster men vi själva uppfattar oftast bara den lägsta tonen, grundfrekvensen.

Övertonssång går ut på att lyfta fram och förstärka de olika övertonerna. Det går alltså att hålla en ton i "basen" och sedan sjunga en melodi till, med hjälp av övertonerna. Eller att, som världens antagligen främste övertonssångare Wolfgang Saus, sjunga stora verk tvåstämmigt. Med sig själv. Lyssna:

Hören Sie mal rein
Jerusalem Dream
Es ist ein Ros entsprungen

Vill du höra mer? Besök hans hemsida.



Inte nog med att han sjunger dessa häftiga duetter med sig själv, han kan även sjunga bokstäver!! Han sjunger en melodi där tonerna överförd till ett ljudspektrum i dator ser ut som Volkswagen-initialerna, VW. Längst ned ser man grundfrekvensen. Vill du höra hur VW låter? Gå in på Sydsvenskans artikel om övertonssångsfestivalen i Lund här. Där kan man också få höra en övertonsskala, Pachelbels kanon och Brahms vaggvisa!!!

Kanske ska vi anlita honom för en kurs någon gång?! Vad säger ni om det??

Hälsningar,
Sångfröken Carolina

Vad säger ni om detta??

Hälsningar,
Sångfröken Carolina

Här är några fina stretchövningar man kan göra innan röstuppvärmningen. Det är inte exakt de övningar vi gör på våra repdagar men det är samma principer som gäller!

Nackstretch framåt:


Bröstmuskelstretch och avspänning för axelpartiet:


Skulderbladsstretch:


Sidostretch:


Känns det bättre nu?

Va? Gjorde du inte övningarna? Då får du se om dem OCH göra dem!!! : )

Hälsningar,
Sångfröken Carolina

Den idogt arbetande konstnären Clement.

Jag vet inte vad alla ni gjorde dagen innan konserten men här är vad som försiggick bakom kulisserna vad konst och bildspel anbelangar.
Alla Clements bilder skulle sättas bakom glas och i ram.
Hela hans bostad hade omvandlats till en konstnärsverkstad, i sovrummet hängde brädor på ett snöre, dessa målades av Clements vän Andreas som under dagens lopp ibland "bröt ut i sång" eller snarare "märkliga ljud"  vilket fick mig att  fundera på om det var så hälsosamt att han var instängd i det där lilla rummet så länge tillsammans med färgburken (fast färgen var visst vattenbaserad.........).
Vid ett tillfälle råkade han också välta ur färgen ur burken!!!!


utställning i köket                                    kicki i arbete

Det arbetades verkligen hela dagen mina fingertoppar är fortfarande mycket ömma och naglarna blir nog aldrig vad de varit.
Bilder och glas skulle "i och ur" och små "rackans" krokar skulle spikas på tavelramarna.
Naturligtvis var spikarna för långa (varför ska något vara enkelt!!!) detta medförde att alla spikar måste "knipsas av",  DET VAR INTE LÄTT!!!!!!!!!!!  Flera olika slags tänger och tekniker fick prövas (det blev aldrig "lätt"). 


Pojkar blir aldrig för gamla för att bygga koja

Clement han arbetade idogt med sitt bildspel,  naturligtvis "strulade" det och han fick företa sig åtminstonde en cyckeltur för att lösa något av problemen.
Lådor fick konstrueras för att passa för ändamålet, mat skulle fixas, man behöver ju äta lite ibland,  vi var inte så bra på just detta under dessa två dagar,  men Clements uppfinningsrikedom var det inget fel på  (jag är vegan).
När vi till slut (klockan var i alla fall efter midnatt) satt på spårvagnen in till stan för att hämta bilen då var vi trötta,  men Clement var nog tröttast (han vann den "tävlingen".)
Jag fick sova ca 4 timmar men Clement han sov inte alls han utan fortsatte arbeta idogt  hela natten.
Ja detta var vad som hände under lördagen i "konstnärsverkstaden",  fortsättning följer i nästa inlägg...................... 
Hälsningar "allt i allo" Kicki
  

Thomas Quasthoff

I Michael Harders TV-film om barytonen Thomas Quasthoff framkommer det att han fick nobben när han i sin ungdom sökte in till en musikhögskola. Anledningen var att han inte kunde genomföra pianoprovet. Det var nämligen (och är fortfarande på många håll) obligatoriskt för alla sångare att traktera pianot. Vad synd för den skolan. De missade sin chans att utexaminera en av världens främsta barytoner!

Varför kunde han inte bara ha sett till att öva in ett stycke då? Så att han kom in!! Svaret är för att han är nevrosedynskadad och helt enkelt inte når till tangenterna om han sitter på pallen. Dessutom har han inte tillräckligt många fingrar.

I filmen säger han själv såhär:

1.34 meter groß, kurze Arme, sieben Finger - vier rechts, drei links - großer, relativ wohl geformter Kopf, braune Augen, ausgeprägte Lippen; Beruf: Sänger.

Översatt: 1,34 meter lång, korta armar, sju fingrar - fyra på höger, tre på vänster - stort, relativt välformat huvud, bruna ögon, utpräglade läppar; Yrke: sångare.

Quasthoff är idag mycket eftertraktad som konsertsångare, operasångare och lärare i hela världen. Han är gästprofessor på en av musikhögskolorna i Berlin och ger aldrig enskilda lektioner eftersom han rätt och slätt inte hinner med det! Där fick de!

Den här historien är ett exempel på den otroliga stelbentheten som råder inom många områden i vårt samhälle, där vi har regler för hur det SKA vara och inte klarar att bortse från dessa regler när de så uppenbart är i vägen för kreativ och positiv utveckling. Historien är även ett exempel på hur den inre drivkraften och passionen hos en enskild individ fullkomligt spränger alla dessa onaturliga gränser.

Han var en stor inspiration för mig när jag valde sången framför oboen och det har han varit sedan dess. Jag har sällan hört en vackrare mer närvarande barytonröst! Lyssna här:

Lyssna på Thomas Quasthoff

Besök hans hemsida (på tyska)

Det är sångglädjen och passionen för musiken som är det viktiga! Heja BKK!

Hälsningar,
Sångfröken Carolina

Dag två på bloggen hamnade vi på blogg.se's topplista på mest aktiva blogg och hade sammanlagt 90 unika besökare och 144 sidvisningar! Inte illa!!! Tänk er 90 olika människor som intresserades av vår blogg och bestämde sig för att läsa vår "nättidning". Väldans bra!

Hälsnigar,
Sångfröken Carolina

4 november 2006

Jag har alltid tyckt om Alla Helgonahelgen. Det är mörkt ute, hösten visar sina färger, det regnar och blåser eller är fantastiskt höstklart. På kvällen brinner ljusen på alla kyrkogårdar och det känns inte alls sådär eländigt trots att mörkret satt in på riktigt. Snarare hoppfullt. Det ges utrymme att sitta ner i några minuter och minnas människor som passerat över.

I år blev det extra fint! Vi gjorde vår andra föreställning av Himlarnas Harmoni på lördagen. Denna gången i Biskopsgårdens kyrka i Göteborg. Trots stort manfall blev det en mycket lyckad konsert. Och bildspelet fungerade!! Alla vi som sjöng kände nog att vi ville sitta och se på och lyssna istället! Det är bra betyg på den egna föreställningen!

Här är några bilder. De fyra första är från repet innan konserten. Några sångare (bildkonstnären t ex) är inte med här eftersom de arbetar med bildspelet.


Vi började liggande på mattor. Nackar och ryggar ska sträckas ut, bäcken ska leas upp, andning ska komma igång och hela kroppen behöver mutas litegrann för att orka hela dagen.


Vi hade ingen aning om hur vackra bilderna var som projicerades på oss. De försvann in i varandra och fram växte nya bilder. Vi upplevde mest de vackra färgskiftningarna på våra kläder och i noterna.


Vi ser bara en bråkdel här. Bildspelet går längs hela främre väggarna! Jag önskar sååå att tekniken hade fungerat i Kville! Vi måste ordna en revansch där på något sätt!!


Här ser vi hur kören agerar "filmduk".


Patrik spelar så vackert på harpan i det gulröda skenet.


När konserten var över överraskade de två körerna oss med blommor!! Jättekul! Vi delar ledarskapet: Patrik, i mitten, sköter ekonomi och administration, Daniel sköter det musikaliska och jag har hand om sångteknik och information.

Tack alla sångare för er fina insats!!! Och tack för blommorna! Tack också ni som kom och lyssnade! Nästa gång landar vi med Himlarnas Harmoni i Skara Domkyrka och sedan i Göteborgs Domkyrka!

Hälsningar,
Sångfröken Carolina

28 och 29 oktober 2006

Lördag och söndag

Upp tre timmar efter sänggående. Tiden rusar. Koristen Lena kommer tio minuter tidigare än aviserat. Henne är det ordning på. Jag och Daniel har sköldpaddeväxeln inne efter allt för få timmars sömn och klarar bara inte av att vara effektiva. Vi försenar avfärden till körlägret i Bohuslän. Den brasilianske koristen Firmino kommenterar de "punktliga svenskarna" och menar att vi nog hade känt oss som hemma i Brasilien. Han ler brett. Ja, gapskrattar rentav...

Nåväl, det visar sig att de andra Göteborgarna var i ungefär samma tidszon som vi. Alla kommer fram och vi kan sätta igång. Uppvärmning, repetition, gemensam lunch, repetition igen och så infinner sig rud i pärat-koman som på beställning efter en hel dag med ljud rakt in i hjärnan. Kören inkvarteras hos Patrik och Karin och så bär det av till Hamburgsund för inhandling av mat.


Daniel instruerar kören på lördagsrepet

Affären stänger fem. Vi anländer fem över fem. Alla blir trötta utom Ragnar som dyker huvudstupa in i affären och förklarar att det står en hel kör utanför som vill handla mat till sitt läger; "får vi komma in?". "Ja, ni får 10 minuter på er". Det var den mest hysteriska tillställning jag sett på länge. Olika yra matlag rusar runt i affären och fyller matvagnar. Ingen har koll på exakt vad eller hur mycket som ska inhandlas utan det chansas vilt. Själv går jag omkring med långa och bestämda steg från den ena hyllan till den andra utan att egentligen uträtta så mycket alls. Jag svarar i mobilen som ringer oavbrutet och försöker samtidigt svara på frågor som "hur mycket tomater ska vi ha" och "var finns havremjölken". Som om jag visste! Jag är inte med i något matlag och vet, trots mina rötter i trakten, inte så mycket om var havremjölken är placerad i just den affären... Till slut enas vi om att vi är färdiga, betalar och åker tillbaks till Patrik och Karin. Väl där blir det middag och mys. Jag och Josefine åker till mina föräldrar och sover efter maten. De andra fick tydligen dansa efter Kalles, Karins och Patriks noter:


Vad felar Patrik och Kalle måntro??

Oj, så skönt det var att sova så många timmar i sträck!!! Vi fick ju en bonustimma pga vintertiden också! Därutöver slöade vi på morgonen och åt i godan ro. Utvilade och glada återvände vi till Patrik och Karin där vi lagade lunch och sedan drog vidare till kyrkan för genrep inför kvällens konsert.

Plötsligt infann sig tidsnöden igen. Märkligt. Först är det lugnt och skönt och sedan fattar man inte hur i hela friden man ska klara av att hinna med allt som måste hinnas med innan konserten. Och hur ska konserten gå?? Kommer folk hinna äta och byta om innan konserten eller får vi sköta det på måndag?? Men, det allra mesta löste sig. Det var kanske den extra spänningen som fick folk att skärpa till sig ett extra uns på konserten. Då fungerade många saker bättre än på repet. Precis som det ska vara alltså! Vi fick stor publik. Jag tyckte mig höra siffran 180 besökare. Här är en bild på kören in action samt ett utdrag ur recensionen i Bohusläningen:


Glad kör som nyss fått långa och entusiastiska applåder

Finstämd premiär för Bohusläns kammarkör

… Den enkelt ljusklädda kören framför genomgående äldre musik och den gör skäl för titeln Himlarnas Harmoni, för det klingar så milt, högstämt och vackert i kyrkans stora rymd. … Det uppstår en koncentration och innerlighet som bannlyser våra vanor att försöka hålla alla bollar i luften samtidigt och vända oss från det ena till det andra innan något är riktigt avslutat. Det skapas harmoni, och när kören bildar en sittande ring bakom Patrik Wingård och han låter harpan ensam sprida sina ännu sprödare toner sluts många ögon, sitter många par ben alldeles stilla och ler många läppar milt. … Växelsången mellan fyra stämmor från läktaren och resten av kören framför altatret i Gregorio Allegris Miserere både smeker och knuffar på hjärtat. …

Tack Marita Adamsson för de fina orden!!

Jag tror nog att alla var nöjda och glada efter konserten! Möjligtvis med ett undantag - vår stackars otursförföljde konstnär...

Clement hade under lång tid förberett ett ljus- och bildspel med specialgjorda konstverk till varje stycke. Men... först kraschade programmet, sedan hela datorn och alla projektorer ville inte vara med. Men som tur var hade Daniel med sig en dator som fick tjäna som stand in. Lyckan var total strax innan konserten när jag fick klartecken att inte nämna tekniska problem i presentationen! Gissa vad! Daniels dator hängde sig. Man kunde bara se en bild av hela bildserien. Gissa om det måste ha känts tungt för stackars Clement. Till råga på allt, när vi efter många timmar var tillbaka i Göteborg, hade Clement glömt sina lägenhetsnycklar i Bohuslän...

På lördag blir det revansch för Clement och en ny chans att uppleva den här fantastiska musiken i Biskopsgårdens kyrka kl 18.00. Fri entré. Kom gärna dit och lyssna!!

Hälsningar,
Sångfröken Carolina